Tvåspråkighet är bättre (och det här är anledningarna)

“The limits of my language mean the limits of my world_.”_ – Ludwig Wittgenstein

Språk stimulerar våra hjärnor, fokuserar våra tankar och gör komplex kommunikation möjlig. Orden, uttrycken och dragen som är unika för vårt språk definierar hur vi ser och förstår världen. Enspråkiga personers värld har därmed tydligare gränser. Med dagens kommunikativa möjligheter och globala resande känns det nästan föråldrat att vara begränsad av ett språk – även för de vars modersmål är globalt så som engelska och spanska.

Men är tvåspråkighet, eller flerspråkighet, allt det verkar vara? Öppnar det verkligen världen när Google Translate kan göra det för oss? Kan det göra oss mer ekonomiskt framgångsrika, ge oss högre löner, och leder det till ett lyckligare och mer relationsskapande liv? Och är det, som populärkultur hävdar, hemligheten till supersmarta barn?

Myten om den tvåspråkiga bebisen

Hjärnan är ett förvånansvärt formbart organ. Hjärnan utvecklar, formar, lär och lär om sig från födsel till hög ålder, även efter skador. Forskarna vet inte exakt hur hjärnan fungerar och de vet heller inte exakt hur språk bearbetas. Men de vet att språk är viktigt för att bibehålla hjärnans funktioner under hela livet.

Den förlegade idén om att bebisar som hör fler än ett språk kommer bli förvirrade, mindre intelligenta eller schizofrena har motbevisats (ja, folk brukade tro det). Istället har idéerna på senare år rört sig i motsatt riktning. Böcker och artiklar har påstått att tvåspråkighet är ett magiskt sätt för att förvandla barn till mångsysslande genier i miniatyrformat.

Dussintals studier, hävdar att de som lär sig två språk under den tidiga barndomen förbättrar flera kognitiva förmågor. Språkkunskaper gör hjärnan skickligare på att byta mellan uppgifter, fokusera i röriga miljöer och minnas bättre. Dessa studier antyder att barn som lär sig, och pratar två språk, blir uppenbart smartare. Forskaren Angela de Bruin, själv tvåspråkig, studerade hundratals av dessa studier mer noggrant. Hon upptäckte att studierna ofta, märkbart, överskattade fördelarna med att prata fler än ett språk. Hon redogjorde att det inte gick att dra några tydliga slutsatser från studierna. Berättelser om att ”flerspråkighet är bättre” blev allt mer etablerade. Då visade de Bruins kritiska syn på forskningen att fördelarna inte var så tydliga eller universella som det rapporterats om.

Detta betyder inte att det inte finns fördelar med att prata flera språk. När vetenskapen väl kommer ikapp kan de visa sig vara betydande. Utöver rent kognitiva färdigheter kan de sociala vinsterna vara minst lika stora. En studie visar till exempel att tvåspråkiga barn, även där barnet endast fick höra ett andra språk, var bättre på att tolka andra personers avsikter. Detta genom att se det från deras perspektiv. Enligt forskarna gör det dem mer empatiska och bättre på att förstå vad andra personer menar.

Det finns ytterligare en stor fördel med att lära sig och prata fler än ett språk, det hjälper hjärnan att fortsätta vara hälsosam genom hela livet.

Sanningen om hjärnan och tvåspråkig

Hjärnan, likt alla andra muskler, behöver träna. Det har visat sig att prata två eller fler språk flytande är ett av de bästa sätten att hålla den i form och hålla degenerativa sjukdomar, så som demens i styr. Det har också visat sig att när tvåspråkiga personer börjar visa märkbara symptom på Alzheimers brukar det ske nästan fem år senare än de som är enspråkiga. Det är en mycket längre tid än moderna mediciner kan erbjuda. Otroligt nog stämmer det även in på analfabeter.

Absolut tvåspråkighet (modersmålsnivå) ger flera specifika fördelar för de som regelbundet pratar två eller fler språk, och ännu viktigare, byter mellan dem regelbundet. Hjärnorna hos Puerto Rico New Yorkare som använde både spanska och engelska under uppväxten var mer skärpta än de som var enspråkiga. En studie av singaporianer som växte upp och använde sitt asiatiska modersmål och engelska regelbundet kom fram till liknande resultat. Tvåspråkiga som inte brukade byta mellan språken, eller som använde det i en begränsad miljö, som hemmet, hade mycket färre fördelar.

Den kulturella påverkan är även den värd att utforska. Lika så att svara på den viktiga frågan: om vi pratar fler än ett språk, hjälper det oss att känna oss mer förbunden med världen, eller som Charlemagne en gång sa ”få en andra själ”?

Den bikulturella bonusen

Språk hjälper oss att skapa mening i världen och kan påverka hur vi ser och beskriver den, som en studie av tyska- och engelskspråkiga personer visar. Det finns heller inga tvivel om att en finsk- och en arabisktalande person beskriver världen på olika sätt. Arabiska behöver knappast de 40 ord och uttryck för snö som finnarna har. Det är troligt att de beskriver, och kanske upplever, ett vinterparadis på olika sätt. Om en person pratar både finska och arabiska borde inte dessa, två relativt olika sätt att beskriva världen på, visa en bredare och mer nyanserad bild?

Många studier stödjer detta, och visar att personer som pratar olika språk får högre poäng på test som mäter fördomsfrihet och kulturell känslighet. De har det även lättare att se saker från andra (kulturella) perspektiv. Det verkar som att tvåspråkighet gör folk mer bikulturella (eller multikulturella om du pratar fler än ett språk). Detta är en stor fördel i dagens värld. Och en viktig erfarenhet när du reser och/eller lär känna nya kulturer och människor.

Betydelsen av tvåspråkighet i affärsvärlden

Fördelarna med att vara tvåspråkig slutar inte där. Studier i Schweiz, England, Kanada och Indien, samt vårt egna EF English Proficiency Index (EF EPI), visar på ekonomiska fördelar som kan förknippas med tvåspråkighet eller flerspråkighet.

En schweizisk studie visade till exempel att tvåspråkiga beräknas bidra med 10 procent av Schweiz bruttonationalprodukt (BNP). Språkkunskaperna bland anställda öppnar upp fler marknader för schweiziska företag vilket gynnar hela landets ekonomi. I England har kostnaden för landets envisa grepp om det engelska språket, och ovillighet att investera tid i andra språk, uppskattats till 48 miljarder pund per år. Vilket är en chockerande 3,5 procent av BNP.

För företag är anställdas språkkunskaper minst lika viktigt. Det är oavsett om det är ett språk som talas i en ny marknad de expanderar till eller det globala affärsspråket engelska. En studie visade att 79 procent av företag som investerade i sina anställdas engelskkunskaper ökade sina säljsiffror.

Det är svårare att säkna på individnivå. Individer är till stor del beroende av sin bransch, tjänst och sysselsättningsgrad. En studie i Kanada 2010 visar att anställda som var tvåspråkiga tjänade 3–7 procent mer än deras enspråkiga arbetskamrater. De som pratade Kanadas två officiella språk, engelska och franska tjänade mer, även om de inte pratade det andra språket på arbetsplatsen. Studier i USA har visat att de som pratar fler än ett språk kan öka sin lön med (minst) 1,5–3,8 procent. I USA värderas tyskakunskaper högt. Detta eftersom det är ett relativt ovanligt språk i landet och Tyskland har en betydelsefull plats i den globala handeln. I Indien var det här ännu tydligare, de som även pratade engelska tjänade, i genomsnitt, 34 procent mer per timme.

Tvåspråkighet är bättre**.** Punkt**.**

Trots att det har visat sig att barn som växer upp som tvåspråkiga har färre kognitiva fördelar än forskarna tidigare trott finns det tydliga fördelar med att prata flera språk. Att regelbundet prata ett andra språk, och fortsätta att utvecklas genom livet, verkar göra våra hjärnor mer skärpta och motståndskraftiga. De ekonomiska fördelarna kan dessutom bli stora. Att prata flera språk gör oss mer öppensinnade och hjälper oss känna oss närmare andra kulturer och resten av världen. Vem vet, tvåspråkighet kanske kan bidra till fred och förståelse på en global nivå. Om inte det är anledningar till att lära sig ett till språk vet jag inte vad som är.