Stora variationer inom näringslivets engelskkunskaper

För tionde året i rad släpper utbildningsföretaget EF rapporten EF English Profiency Index – världens mest omfattande språkindex av vuxnas engelskkunskaper. Förutom globala jämförelser innefattar rapporten mätning av engelskkunskaper inom näringslivets olika branscher. I år kan en tydlig nedgång inom sjukvårdsindustrin och finansbranschen utläsas.

Sedan 2012 har nivån för engelskkunskaper inom näringslivet ur ett globalt perspektiv legat på en relativt stabil nivå, medan gapet mellan olika branscher har minskat med nästan tjugo procent. Detta kan stödja teorin att engelska i allt högre grad är ett krav på arbetsplatsen, oavsett industri och bransch.

Branscher med tydliga upp och nedgångar

I årets index syns ett markant tapp för sjukvårdsbranschen och finans- och tillverkningsbranschen.

• År 2021 placerades sjukvårdsindustrin på sista plats, vilket är ett stort tapp i förhållande till år 2019 då sjukvårdsindustrin låg på en sjätte plats globalt.

• Finansbranschen har sedan 2019 rapporterat ett dramatiskt tapp i engelskkunskaper, från en andraplats år 2019 till 15:onde plats i årets rapport.

• En bransch som har klättrat på listan är handelsbranschen, som gått från plats 17 (2019) till plats nio i år.

• Även restaurangbranschens resultat visar en tydlig uppgång sedan 2019, från plats 16 till femteplats.

– Generellt sett ser vi att engelskanivå förbättras runt om i världen, tyvärr går Sverige i motsatt riktning. För Sveriges attraktions- och innovationskraft är det viktigt att vi bromsar denna utveckling. Pandemin har medfört att många idag arbetar mer i den digitala världen vilket har tydliggjort behovet av att utveckla de anställdas affärsengelska. Vi ser en trend att många svenska bolag nu satsar på att kartlägga och utveckla medarbetarnas engelskkunskaper, säger Erik Stenbäck, Head of Nordics, EF Education.

Nivån för engelskkunskaper har legat på en stabil nivå inom näringslivet, utan att ha förbättrats nämnvärt sen EF English Profiency Index start. Detta kan tyda på att det finns stora utvecklingsmöjligheter för att öka näringslivets effektivitet och språkkunskaper.

En yrkesgrupp som historiskt sett legat på en relativt stabil nivå i det nedre skiktet är utbildningssektorn som år 2021 ligger på tjugonde plats. Enligt språkforskaren Helena Reierstam tar Sverige inte initiativ för att utveckla akademisk engelska i samma utsträckning som de länder som befinner sig i toppskiktet.

– I Sverige är engelskspråkig undervisning inte reglerad, tillskillnad från andra länder, och inte heller forskningsbaserad i samma utsträckning. I kontrast till Sverige får även lärare i andra länder utbildning för att undervisa på engelska i sina ämnen, säger Helena Reierstam, språkforskare och lektor vid Stockholms universitet.