Onlinelektioner eller klassrumsbaserade lektioner – vad är bäst?

I en ständigt föränderlig värld och med nya globala utmaningar har lärare och elever runt om i världen tvingats anpassa sig. I den nya eran sker kontakt med vänner och familj online, via WhatsApp, FaceTime eller Zoom, och likaså utbildning. Digital inlärning är en värdefull tillgång – och onlinelektioner har verkligen sina fördelar. Men, om världen återgår till det normala – vilken typ av inlärning kommer att föredras? Kommer vi att fortsätta med onlinelektioner eller återgå till klassrumsbaserade lektioner? Vad är bäst? Låt oss se vad forskningen säger!

Digital inlärning gör utbildning tillgänglig

Framväxten av online-lärande har “stört” utbildningssystemet.Utbildning har sedan urminnes tider skett i en fysisk miljö. Detta har varit ett hinder för de som inte haft fysisk möjlighet att delta. Den mest uppenbara fördelen med att digitala inlärningsmöjligheter är således att det öppnar upp för utbildning för många fler.

Digital inlärning har även gjort det möjligt för många att lära sig nya saker, såväl som att återbilda sig inför nya karriärval i livet – under dygnets alla tider. Onlinelektioner möjliggör utveckling för de som inte kan lämna sina heltidsanställningar eller andra åtaganden för att gå på universitetet.

Forskare som tittade på effektiviteten av distansundervisning fann att i vissa studier presterade distansutbildningsstudenter något bättre i tentor och betyg än traditionella klassrumsstudenter. De genomsnittliga prestationsresultaten var dock inte anmärkningsvärt olika. Forskningen underströk också en viktig möjlighet för språkstudenter. Att interagera med människor som har språket man studerar som modersmål är en beprövad metod för att uppnå språkkompetens. Dagens onlineplattformar kan enkelt ansluta studenter till personer från andra länder.

I klassrum (virtuellt eller fysiskt) erbjuder tekniken lärare nya sätt att förklara saker . Dagens teknik har också medfört spelbaserat lärande (gamification) som en del av onlinelärandet. Spel används ofta i språkinlärningsappar. Spenanvändaren har möjlighet att lära sig nya ord i det valda språket genom en serie av virtuella tävlingar som ger omedelbar belöning. Den uppenbara fördelen med dessa appar är potentialen för individer att lära sig i sin egen komfort och takt.

Onlinelektioner har dock sina begränsningar

Att leverera en förstklassig onlineutbildning kräver fler tillvägagångssätt och färdigheter än vad som behövs vid klassrumsbaserade lektioner. Under 2020 har lärare varit tvungna att anpassa sig och lära sig om undervisning online. Onlinelärandet kunde mycket väl ha bromsat utbildningen, i synnerhet då studenter också var tvungna att anpassa sig till lärandet online.

För att onlineundervisning ska fungera effektivt har kursens innehåll inverkan på studentens framsteg och innehållet måste vara av mycket hög standard , skräddarsydd för online-inlärningsmiljön. Precis som inför en lyckad klassrumsbaserad lektion, är förberedelser och förståelse för personlig undervisningsteori av vikt vid onlinelektioner.

Interaktivitet är nyckeln i en digital inlärningsmiljö. Ett stort hinder för lärande, som identifierats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), är  lärarnas förmåga att få kontakt med studenterna och identifiera deras behov. Detta kan vara svårare att uppnå online, i synnerhet om utbildningen sker inför en stor klass snarare än i små grupper.

Om studenter har problem med tekink eller dålig internetanslutning, kan onlineundervisning leda till svårigheter. Digitala färdigheter är heller inte jämt fördelat mellan studenter, och inte alla elever kommer att ha den kunskap eller förståelse som krävs för att få ut det mesta av virtuell utbildning. Om lärare inte har färdigheter eller tid att stödja denna kompetensutveckling kan eleverna hamna efter.

Klassrumsbaserade lektioner har också några nackdelar

Avstånd och socioekonomiska bakgrund kan vara ett hinder för tillgång till utbildning. Klasserna är begränsade till skolans kapacitet och som student måste man befinna sig hyfsat nära skolan eller universitetet för att kunna delta. Detta hindrar många från att lära sig.

Även om klassrumsbaserade lektioner fungerat i årtionden, passar inte den fysiska inlärningsstilen alla i ett klassrum. Många elever tycker att det är jobbigt att prata framför sina klasskamrater, vilket begränsar deras interaktion och möjlighet till värdefull feedback. Dessa elever kan tycka att klassdiskussioner digitalt är enklare och mindre skrämmande.

Men, “face to face” vinner i slutändan

Lärares värde sträcker sig långt utöver själva undervisningen under lektionstid. Lärarens roll är också att motivera, uppmuntra och övervaka. Det sistnämnda är svårt att göra i ett videosamtal. Bäst är att slå två flugor i en smäll genom ta in den nya tekniken i de traditionella klassrummen, såsom animationer, videoinnehåll och spelbaserat lärande. Det är mer effektivt än att endast leverera undervisning online.

Interaktivitet, personlig touch och effektiv kommunikation är viktiga ingredienser för framgångsrikt lärande. Klassrummet är en svårslagen miljö för att ge värdefull feedback. Forskning har identifierat tvåvägsdialog som ett av de mest effektiva sätten att kommunicera, och det är särskilt viktigt inom utbildning. Det finns såklart många åsikter, men utbildning byggs på frågor och svar – och det är lättast att uppnå i samma rum. I klassrummet kan dialogen mellan lärare och elev gå över till en diskussionen bland flera i klassen.

Språkstudenter uppnår oftast de bästa resultaten när de lär sig där språket talas. Att lära sig under ett studieprogram utomlands eller arbeta i ett annat land påskyndar språkinlärningshastigheten och förbättrar språkkunskaperna. Förrutom att omfamnas av språket under dygnets alla tider, lär man också känna landets kultur vilket är en viktig del av språkinlärningen. Språk och kultur är nämligen tätt sammanflätade och genom att förstå kulturen lär man sig också att förstå språkets rötter och dess användning på ett djupare plan. Kulturförståelse boostar motivationen för språkinlärning till anslutning, istället för att lära sig för ett rent funktionellt syfte (exempelvis för karriärframgång). Det har visat sig fördjupa elevers självkänsla.