Språk och hjärnan: Hur språkinlärning i alla åldrar kan bidra till ett långt liv

Visste du att i England kan man få ett signerat kort från kungen när man fyller hundra år? Även om det fortfarande är relativt ovanligt får allt fler människor dessa kungliga hälsningar. Runt om i världen lever vi allt längre och chansen att vi fyller 100 år är större än någonsin.

I praktiken kanske vi inte längtar efter evigt liv, men vår besatthet av fysisk och mental ungdom är uppenbar. De ekonomiska aspekterna är häpnadsväckande; den globala marknaden för anti-agixa.ng värderas till över 70 miljarder US-dollar per år och fortsätter att växa.

Men innan vi köper alla krämer och serum, finns det något vi kan göra för att leva ett långt och hälsosamt liv? Vetenskapen tror i alla fall det. En studie på tvillingar i Danmark visade att hur länge du lever styrs endast till 20% av genetiken och till 80% av hur och var du lever. Livsstil och miljö är viktiga för att påverka livslängden, vilket är goda nyheter - det kan vi nämligen påverka.

Det handlar inte bara om att vilja leva länge, utan om att medvetet leva ett gott liv.

Blue zones är delar av världen med ovanligt låg förekomst av kroniska sjukdomar och ett stort antal centenarier - personer som är äldre än 100 år - och forskare har undersökt dem för att ta reda på hemligheterna bakom ett långt liv.

Regelbunden måttlig fysisk träning bidrar till ett långt liv genom att hålla kroppen i form och de inre funktionerna, t.ex. hormonsystemet, igång. Att kommunicera med nära och kära och att äta bra är också viktigt, och bland dem som uppnår 100 år i Blue Zones är det vanligt med en växtbaserad diet.

Sedan är det viktigt att ta hand om vår hjärna, eftersom hjärnans funktion och livslängden hänger ihop.

Även om vetenskapen har en lång väg att gå innan vi helt förstår den mänskliga hjärnan, vet vi att den är ansvarig för de flesta av kroppens funktioner och är viktig i vår strävan efter ett långt liv.

Vi kanske inte längre har samma svampliknande förmåga att absorbera information som när vi är unga, men våra hjärnor blir faktiskt inte "fixerade" i vuxen ålder. Den kan fortfarande utvecklas och formas av erfarenheter och lärande.

När det gäller att stödja hjärnans hälsa och livslängd kan språkinlärning vara en hjälpande hand.

I grund och botten är lärande hjärnas bästa vän. Att tillbringa tid med att lära sig nya färdigheter, inklusive ett språk, kan öka hjärnans neuroplasticitet - förmågan att växa, förändras, skapa nya kopplingar och fungera på ett nytt sätt.

Att lära sig ett nytt språk kan förbättra hjärnans övergripande funktion och förmåga att utföra viktiga uppgifter som att lagra och återkalla information, bearbeta minnen, koncentrera sig och lösa problem. De andra färdigheter som utvecklas när du studerar stöder också hjärnans långsiktiga funktion, t.ex. effektiv kommunikation, aktivt lyssnande och problemlösning. Även korta, intensiva inlärningsperioder kan öka vår uppmärksamhet.

Språkinlärning kan förändra våra hjärnor och bidra till att bromsa kognitiv försämring.

Hjärnundersökningar har avslöjat något fascinerande: språkrelaterade delar av våra hjärnor kan förändras fysiskt när vi lär oss. En studie av vuxna inlärare visade tillväxt av hippocampus, ett område som är involverat i hantering av minnen, inlärning och hantering av känslor. Hos yngre vuxna kan även kortvarig inlärning av främmande språk leda till dessa förändringar i hjärnans fysiologi. Och hippocampus är en viktig del av hjärnan att ta hand om i alla åldrar - nedbrytningen av den är nära kopplad till Alzheimers sjukdom och minnesproblem när vi blir äldre.

Även om vi inte kan hindra våra hjärnor från att åldras kan det faktum att vi talar ett andraspråk bromsa vår åldersrelaterade kognitiva försämring. När man jämför hur en- eller tvåspråkiga hjärnor åldras, har två- eller flerspråkighet kopplats till bättre hjärn- och kognitiv funktion hos äldre vuxna samt till att eventuellt fördröja uppkomsten av demens.

Tvåspråkiga seniorer har ofta bättre kognition, till exempel koncentrationsförmåga och förmåga att växla mellan olika uppgifter. Det beror sannolikt på att tvåspråkiga hjärnor regelbundet växlar mellan olika språk och väljer vilket de ska använda och vilket de ska stänga av när det behövs.

Men det bästa av allt? De positiva effekterna på hjärnan syns även när andraspråket lärs in senare i livet.

I alla åldrar bidrar nya upplevelser (inklusive studier!) till att stärka och skapa nya kopplingar i hjärnan. Oavsett vilken nivå du befinner dig på i din språkinlärning kan du dra nytta av dessa fördelar genom att kombinera nya upplevelser med övning.

Hos vuxna personer som lär sig ett andraspråk ses de största förbättringarna i hjärnans funktion om man inte redan är flerspråkig. Om du väljer ett tredje eller fjärde språk bör du överväga ett språk med ett annat alfabet eller i en annan språkgrupp, så att dina inlärningsupplevelser blir unika.

Så oavsett vilka magiska produkter anti-aging-industrin lockar med är det viktigt att stödja hjärnans hälsa för att få ett långt liv. Att lära sig ett nytt språk - även senare i livet - kan hjälpa dig att leva ett längre och friskare liv genom att stärka din hjärna. Förbättringar av hjärnans funktion hos äldre vuxna ses tydligare ju längre tid du har talat flera språk. Det betyder att det inte finns någon bättre tid att börja lära sig än just nu!