Från Horndal, Dalarna till Seoul, Sydkorea

Min språkresa börjar med att jag för cirka 2 år sedan satt hemma och ville hitta något nytt att titta på på TV, då bläddrade jag förbi en koreansk serie som jag tyckte verkade intressant. Efter det blev jag helt fast för koreanska serier och koreansk pop.

Någon månad efter satt jag och bara scrollade igenom Facebook när jag fick upp en reklam för EF. Jag gick in på hemsidan och såg att dom erbjöd språkresor till alla möjliga olika destinationer men det som stod ut mest var resan till Korea. Jag bestämde mig för att beställa hem en gratis katalog för att kunna titta och fundera lite mer. Men livet kom i vägen och hela resan glömdes bort.

Ett år senare satt jag och min chef och pratade om hur jag tänkte om framtiden och då kom vi in på ämnet att jag skulle vilja åka till Korea på en språkresa, varpå min chef säger, Veronika nu åker du, du har absolut ingenting att förlora!

Helgen därpå hade jag mitt första möte med EF och en tid därefter hade jag bokat en fem månader lång språkresa i Korea.

Inför resan

När visum och CSN var fixat och avresedatumet började närma sig så blev jag alltmer nervös och började få kalla fötter, vilket är helt normalt. Man kastar sig ut i det okända och åker till ett land där man inte känner någon eller talar språket. Men det är ju likadant för alla som åker på språkresor och man växer som person av det.

När avresedagen var kommen så var jag var ledsen och hade hemlängtan ifrån det att jag lämnade hemmet i Dalarna tills jag träffade de andra eleverna på flygplatsen i Korea.

Första tiden gick åt till att fixa alla nödvändigheter och försöka anpassa sig till alla nya intryck.

Jag har idag varit här i Korea i 3 månader och jag känner mig så stolt över mig själv att jag aldrig gav upp och vågade fast det kändes tufft. Jag har lärt mig så mycket, jag har upplevt så otroligt mycket roliga saker och jag har lärt känna så många nya människor och träffat vänner för livet
Jag har gjort många roliga aktiviteter både med EF och på egen hand. Det finns så många roliga saker att göra i Korea och i Seoul. Jag har besökt DMZ, Nami Island, Namsan Tower, Seokchon Lake, koreansk bastu, palatset, kaféer, karaoke och en massa andra fina, intressanta och lokala platser, jag har även en massa aktiviteter planerade framöver. Jag ska gå på basebollmatch, resa till Busan och bära en hanbok (traditionell klädsel) vid palatset. Jag och elever på skolan har spelat in scener från kända K-Dramas och varit med i en tävling som skolan anordnade. Vi vann första pris. Jag har fått uppleva våren och tiden då körsbärsblommorna blommar och fått se vilken stor grej det är här. Seoul är en väldigt intressant stad att bo i, det händer något hela tiden och det är människor överallt.

Resan har inte bara varit en dans på rosor, det har strulat med migrationsverket här i Seoul. Det har strulat med CSN hemma i Sverige, det har strulat med betalkortet som inte alltid

fungerar. Det sker saker med jämna mellanrum som stressar upp. Men jag ångrar inte för en sekund att jag valde att göra den här resan.

Om jag skulle ge råd till dom som funderar på att åka på en språkresa så är det att ge det en chans, du kommer inte ångra dig. Det kommer komma perioder där det känns jobbigt men det går över och du bara växer som person av det, men om det absolut inte känns bra så finns det alltid flyg hem till Sverige. Men det kommer du inte behöva.

Jag är ett praktexempel, innan jag lämnade Sverige ville jag inte åka och var livrädd för vad som skulle komma. Nu när jag skriver detta sitter jag och tänker på hur jag inte vill åka hem om två månader och hur jag jättegärna skulle vilja stanna längre och funderar på planer för att åka tillbaka hit i framtiden.

Om jag hade modet att åka så har du det också!

Veronika